Artiklar

           

Vigselringar & smycken

Vigselringar bärs av ett par som har ingått äktenskap med varandra. Ringarna ska symbolisera att paret hör ihop och att de valt att avge en trohetsed. Om man gifter sig vid ett kyrkbröllop så krävs en ring. Ringväxlingen är en väsentlig del av vigselceremonin i kyrkan. Men vid ett borgerligt bröllop så krävs ingen ring, utan där kan paret göra hur de vill. Traditionen att bära vigselring går långt bak i tiden och redan de gamla romarna hade vigselringar. Tidigare har det dock bara varit kvinnan som burit vigselring, men nu gör både mannen och kvinnan det. Vigselringen placeras på ringfingret på vänster hand. Ringarna placeras i den ordning de kommit, alltså placeras förlovningsringen längst in på fingret och därefter vigselringen.


Vigselringar kan egentligen se ut hur som helst. Det finns ringar i guld, silver, vitt guld eller titan samt med eller utan diamanter och andra stenar. Det är bara din egen smak och er ekonomi som avgör vilka ringar ni ska ha. Det kan vara roligt om vigselringarna matchar förlovningsringarna och ifall brudens ring matchar brudgummens, men det är inget måste. Olika ringar är modernt vid olika tillfällen. Ibland är det inne med en tunn ring, ibland med en tjock och ibland är det trendigt att ha stenar på ringen. Det kan vara svårt att välja ring, men det finns några saker man kan tänka på. Dels så är det ju meningen att du ska ha ringen under många år framöver och då kan det vara smart att välja en klassisk ring. Om du väljer en trendig ring kanske den upplevs som omodern efter några år. Dessutom kan det vara smart att välja en ring som känns bekväm och som kanske inte har alltför stora stenar och liknande. Då kan det nämligen kännas obekvämt eller så är ringen i vägen när du ska göra saker.


Det är vanligt att man graverar in namn och datum på insidan av vigselringen. Oftast skrivs bådas namn in i båda ringarna, men i brudens ring står brudgummens namn först och tvärtom, i brudgummens ring står brudens namn först.


Morgongåva är en present, traditionellt sett ett smycke, som mannen ger till sin nyblivna hustru på morgonen efter bröllopet. Det är en sed som har riktigt gamla anor. Från början var det tänkt att morgongåvan skulle vara en livförsäkring för hustrun så att hon skulle klara sig ekonomiskt ifall hennes man dog. Morgongåvan var också en slags belöning för kvinnans jungfrudom. Ända fram till 1920 var morgongåvan lagstadgad, men numera har

Annonser